Brev till Johan Pehrson om LO-kampanjen och rättssäkerheten

Jag har mailat i dag till Johan Pehrson, gruppledare i Riksdagen för folkpartiet, med kopior till Stefan Tornberg (c) och Krister Hammarbergh (m), som alla har upprörts över LOs information om "utförsäkringslagen" till några riksdagledamöters grannar. Inte för att jag tror det påverkar vilken knapp han trycker på i omröstningen om sjukförsäkringen, men jag och säkert många med mig önskar få besked på några punkter. Vi får se om jag får något svar.

Hej!

I en radiodebatt i fredags jämförde Du LO:s kampanj mot regeringens ingrepp i sjukförsäkringen med fascism och högerextremism.

Jag tycker att den hetsjakt mot sjuka och funktionshindrade som vissa politiker och medier ägnat sig åt de senaste tio åren mera påminner om fascism och nazism. Många sjuka har redan drivits till självmord och ett nytt ord har myntats: försäkringssjälvmord. Ännu värre kommer det att bli med den nya sjukförsäkringslagen. Läs inlägg och kommentarer på Resursbloggen, som drivs av ett nätverk av läkare och jurister.

Jag och många andra är också besvikna över att riksdag och regering inte bryr sig om sjukas och trafikskadades usla rättssäkerhet. Du lovade före valet att förbättra möjligheten att få rättshjälp för alla som behöver få sin sak prövad i domstol, men tvingas avstå för att de inte har råd.

Se blogginlägg bl a här: Rättvisa kräver tjock plånbok

Löftet har inte infriats. I stället klagar Du nu på LO för att de har upplyst Dina grannar om alla försämringar i sjukförsäkringen som Du som riksdagsledamot ska rösta om i dag. Denna LO-kampanj är enligt Dig och andra Allians-politiker tydligen värre än Sveriges brott mot de mänskliga rättigheterna enligt Europakonventionens artikel 6.

Varför lovar ni politiker alltid en sak före valet, men gör sedan något helt annat? Den nya sjukförsäkringslagen leder till ännu mer rättsosäkerhet. Gäller inte Ditt löfte längre?

Det är också ett stort rättssäkerhetsproblem att regeringar och riksdag ständigt hafsar fram nya lagar på socialförsäkringsområdet. Överklagandeprocessen i domstolarna tar flera år och när det äntligen blir ett prejudikat - till exempel Regeringsrättens dom beträffande arbetsförmåga - så är den domen inaktuell för de flesta därför att det redan hunnit stiftas nya lagar. (För övrigt är det även svårt för enskilda att få prövningstillstånd i kammarrätter och Regeringsrätten. Myndigheter får prövningstillstånd betydligt oftare).

Och var finns dialogen med oss som är sjuka? Varför fattas alltid alla viktiga beslut över våra huvuden? Borde inte vi tillfrågas i första hand, vi som är de verkliga experterna? De flesta sjuka som skriver till förtroendevalda i riksdagen får aldrig några svar. Och många mår så dåliga att de inte ens orkar ställa frågor och protestera.

Tacksam om Du kan svara på mina frågor.

Med vänliga hälsningar

Hannelore

PS: Jag är inte med i något LO-förbund och skriver till Dig som enskild, inte som representant för någon organisation.

Andra bloggar om: sjukförsäkring, sjukskrivningsregler, regeringen, lagförslag, samhälle, politik, europakonventionen, proposition, alliansen, sjukpenning, sjukskrivning, juridik, hälsa, utanförskap, vård, välfärd, riksdagen, folkhälsa, forskning, lo, sjukfrånvaro, medier, debatt, kritik, johan pehrson, folkpartiet, kampanj, självmord, rättssäkerhet, rättshjälp, fascism, regeringsrätten, prejudikat, prövningstillstånd