söndag, september 30, 2007

Sjuka pengar - om läkemedelsbolagens skumma affärsmetoder

För några veckor sedan läste jag boken Sjuka Pengar av den svenske läkaren Peter Rost. Det var som att läsa en thriller, jag kunde nästan inte lägga boken ifrån mig när jag väl kom igång. Har inte varit i form för att skriva en recension eller längre kommentar, men nu ser jag att Motvallsbloggen på ett utmärkt sätt sammanfattar det viktigaste av bokens innehåll, hur läkemedelsbolagen på olika sätt påverkar och lurar läkare och den allmänna opinionen och hur de myndighetspersoner som ska granska företagens produkter ofta har dubbla lojaliteter.

Peter Rost var vice vd för Pfizer, världens största läkemedelsbolag, då han slog larm om en rad ekonomiska oegentligheter; mutor i form av konsultarvoden, illegal försäljning av läkemedel, manipulation med försäljningsstatistik och bonusar och annan organiserad brottslighet i läkemedelsindustrin.

För mig kommer det inte som en överraskning att läkemedelsbranschens försäljnings- och marknadsföringsmetoder inte alltid är etiska eller lagliga. Jag har läst och hört en hel del om det medicinsk-industriella komplexet, hur beroende sjukvård och myndigheter är av de stora läkemedelsbolagen, som bekostar både forskning, professurer och läkarnas vidareutbildning. Det har inte saknats avslöjanden om mutor, mörkade läkemedelstester, manipulerade forskningsresultat och korruption.

Det som förvånar mig mest är att det i Sverige aldrig blir någon stor, offentlig debatt om läkemedelsföretagens affärspolicy och deras monopol på forsknings- och behandlingsmetoder.

Peter Rost betonar att han inte är emot läkemedelsindustrin. Han inser att många av deras mediciner behövs, är livsviktiga för många människor, men han tror att bolagens kortsiktiga fokus på vinst i längden skadar branschen mer än den gynnar.

I boken berättar han mycket detaljerat om hur Pharmacia och Pfizer försökte frysa ut och misskreditera honom, efter att han påtalade upptäckten av en del illegala försäljningsmetoder inom företaget:
Plötsligt insåg jag vilket misstag jag hade gjort när jag försökte få hjälp av Pharmacias jurist. Jag mindes att han under vårt samtal hade föreslagit att jag skulle ta kontakt med företagets personalstödsprogram. Denna attityd borde kanske inte ha förvånat mig; Pharmacias jurist ansåg uppenbarligen att den som försökte göra någonting åt potentiell kriminell verksamhet inom företaget och samtidigt ville behålla sitt jobb måste vara ett fall för mentalvården.

Situationen påminde mig om de oliktänkande i det tidigare Sovjetunionen som släpades iväg av män i vita rockar till mentalinstitutioner. De måste ju vara tokiga om de inte tyckte att kommunismen var det bästa systemet i världen, eller hur? Jag insåg till min fasa att det företag som jag hade respekterat och tjänat i flera år tydligen hade en liknande filosofi. Jag hade trott att det här företaget var annorlunda, jag hade imponerats av våra chefer och nu kände jag mig förrådd.

I det ögonblicket lovade jag mig själv att jag skulle avslöja läkemedelsindustrin och deras metoder. Jag skulle visa världen vad som försiggick bakom stängda dörrar och vad dessa företag verkligen gick för. Men först måste jag lösa problemen inom min avdelning. Som vice VD för mitt affärsområde måste jag göra allt jag kunde för att rätta till saker och ting, annars kunde jag själv stå på tur, anklagad för oegentligheter...
Peter Rost nämner också andra företags tvivelaktiga marknadsföringsmetoder och brottslighet. Till exempel chockades han av de affärer som Merck varit inbladad i. En jury i New Jersey fann våren 2006 att Merck hade vilselett FDA (det amerikanska läkemedelsverket) angående riskerna med den smärtstillande storsäljaren Vioxx.
Företaget ansågs ha agerat med »lättsinnig nonchalans mot de patienter som använder läkemedlet«. Juryn utdömde 9 miljoner dollar i skadestånd utöver 4,5 miljoner dollar i personligt skadestånd till en kärande. Denne hade fått en hjärtattack efter att ha tagit Vioxx under fyra år. Merck hade nu förlorat två av de fyra fall som gått till rättegång.

Merck stod också inför andra potentiella problem. Många jurister har sagt att företaget förmodligen även kan stämmas av de aktieägare som skadats ekonomiskt av Mercks ras på börsen. Det pågår redan ett värdepappersmål mot Merck vid en federal domstol i New Orleans. I målet hävdas att priset på företagets aktier hade drivits upp på ett konstlat sätt. Merck befinner sig verkligen i en utsatt position.

Men Vioxx var inte det enda exemplet på att Merck hade hamnat i svårigheter. 1 november 2006 offentliggjorde Merck att företaget är involverat i fyra separata konflikter med skattemyndigheterna i USA och Kanada. Totala kostnaden, enligt Merck, kan uppgå till 5,6 miljarder dollar. I detta belopp ingår 1,8 miljoner dollar som Kanada kräver av Merck, därför att de hävdar att Merck fuskat med internprissättningen, vilket gjort att de redovisat för låg vinst i Kanada.

Enligt min personliga åsikt är det här något som är mycket vanligt förekommande i läkemedelsbranschen och Sverige är troligen kraftigt drabbat, men har inte resurser och kunnande att granska den här typen av kriminalitet. Det är lättare att jaga snickare och egenföretagare i Svedala än att ge sig på multinationella företag som blåser svenskarna på miljarder.
Det är tråkigt med korrumperade företag, men det är nästan värre när myndigheter som har ansvaret för tillsynen av dessa företag inte fungerar som de ska, menar Peter Rost.
Det amerikanska läkemedelsverket, FDA, sammankallade 2005 en rådgivande kommitté för att avgöra om läkemedlen i Vioxx-klassen — Celebrex, Bextra och Vioxx — var säkra och skulle få vara kvar på marknaden. Då uppdagades att tio av de 32 läkemedelsrådgivarna som myndigheten utsett, tidigare hade arbetat som konsulter åt läkemedelsföretagen. Dessa tio var alla positiva till en fortsatt försäljning av de storsäljande värktabletterna.
Inte ens FDA:s personal litar på FDA, konstaterar Peter Rost.
En intern FDA-undersökning visade att en majoritet av de tillfrågade forskarna — 66 procent — saknade förtroende för »myndighetens förmåga att på ett adekvat sätt övervaka säkerheten hos receptbelagda läkemedel på marknaden«. Denna icke publicerade interna undersökning genomfördes 2002 av det amerikanska Social- och hälsovårdsdepartementet. Undersökningen avslöjade också att 18 procent av forskarna vid FDA hade »fått påtryckningar att godkänna eller rekommendera godkännande av en ny läkemedelsansökan, trots reservationer om läkemedlets säkerhet, effekt och kvalitet.
Peter Rost har en ny bok på gång, Killer Drug. Vargflocken är den svenska titeln. Han kommer för övrigt att medverka vid en konsumenthearing i Riksdagen den 24 oktober. Mer info här och på Kilens hemsida.

Relaterade länkar:

Recension av boken Sjuka Pengar i Tidningen Kulturen

Recension i DI

Storföretag smiter från skatten Dagens Arbete

Peter Rosts blogg

Läkarförbundet ifrågasätter tidigare vd:s nya uppdrag Dagens Medicin

Extraknäcker för Pfizer K-kuriren

Tidigare inlägg i ämnet: Om mutor och moral i läkemedelsbranschen

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

4 Comments:

At 4:44 em, Anonymous Kerstin said...

Som du skriver, boken var närmast som en deckare och man kunde inte lägga den ifrån sig.

Sedan blir man ju väldigt pessimistisk när man läser den och har man inte redan förlorat mycket av sin tilltro till företagen och politikerna, de politiska och ekonomiska eliterna alltså, så borde man göra det med den här boken och politikerförakt är dessvärre också väldigt farligt för demokratin - så hur man än vänder sig har man ändan bak. Till råga på allt är de stora företagens ledare inte det minsta rödda för fascism, tvärtom!

 
At 9:21 em, Blogger Hannelore said...

För multijättarna spelar det ingen roll om de har sin verksamhet i en diktatur eller demokrati. Politiken borde vara en motvikt, men de flesta politiker verkar i stället tävla om att anpassa sig till de stora företagens krav.

 
At 10:56 em, Anonymous Britt said...

Dessbättre har det vuxit fram en medvetenhet hos människor om avigsidorna med läkemedel. Hela den biten har vi att sätta emot. Jag minns inga siffror men läkemedel för många miljoner kastas av patienterna/kunderna varje år! Vi har ju makt över recepten!

 
At 10:27 fm, Blogger Hannelore said...

Britt:

Jo, nog borde vi utnyttja konsumentmakten mera. Men det finns några hinder. Många vågar inte tala om för doktorn att de använder sig av alternativa behandlingsmetoder, av rädsla för att inte bli tagna på allvar. Läkarna saknar också tillräckligt med kunskap.

Intresset för komplementärmedicinska behandlingar - eller integrativ medicin - är stort, läs bl a här och här, men många sjuka har inte råd, eftersom dessa behandlingar inte är skattesubventionerade. I stället straffar man människor som vill ta ansvar för sin egen hälsa genom att momsbelägga alla terapier som inte ingår i den vanliga vården.

Och de stora läkemedelsbolagen är inte intresserade att forska kring naturläkemedel och alternativa behandlingsmetoder, eftersom det inte är något man kan ta patent på. Inte lika lönsamt.

Men tack vare en stor privat donation finns nu ett forskningscentrum för alternativ medicin på KI.

Artikel i SvD: Nytt centrum för alternativmedicin

 

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home