"Osakligt och tendentiöst om attityder och sjukskrivning"

Under flera års tid har vi via medierna matats med en massiv och kostsam propaganda, där Försäkringskassan och utredare med Anna Hedborg i spetsen försökt förklara de påstådda skenande kostnaderna för sjukförsäkringen med attityder och fusk. Många politiker, ledarskribenter och opinionsbildare och även "den arga skattebetalaren" har tacksamt tagit emot denna enkla förklaring till den ökande ohälsan, utan att ta reda på vad som är myter och vad som är fakta.

Den som tar sig tid att närmare granska alla utredningar och rapporter upptäcker en hel del märkligheter. Att politiker inte alltid är så noga med sanningen för att kunna manipulera opinionen kan man kanske förstå, även om det knappast är ett acceptabelt beteende. Mera skrämmande är att media så sällan har intresse eller resurser att på djupet gräva i myndigheters rapporter, utredningar och pressmeddelanden för att kunna skilja på vad som är den verkliga förklaringen och vad som är den passande förklaringen.

"Försäkringskassans stora studie om sambandet mellan attityder och sjukskrivningar är behäftad med så många brister att den inte kan utgöra saklig grund för beslut om sjukförsäkringen", skriver Lennart Hallsten, docent och forskare vid Arbetslivsinstitutet, i Läkartidningen

»Det beror främst på attityderna.« Så har det låtit i den allmänna debatten om både de ökade sjukskrivningarna och de regionala skillnaderna i sjukskrivning. Empiriskt underlag har saknats, men nyligen presenterade Försäkringskassan data från ett jätteprojekt i en 648 sidor lång antologi [1] med 14 studier om sambanden mellan attityder, kulturer och sjukförsäkring.

Frågan gällde om den sk sjukförsäkringskonsumtionen är högre bland individer och grupper till följd av en tillåtande sjukskrivningsattityd – en kulturbunden, släpphänt syn på sjukförsäkringen som försörjning snarare än som strikt försäkring. Fyrtio attitydfrågor ställdes till ett stort urval personer inom fyra aktörsgrupper – befolkningen, läkare, arbetsledare och försäkringskassehandläggare – vilkas svar kopplades till sjukskrivningstal...

En övergripande brist rör de teoretiska och empiriska utgångspunkterna för studien. En annan och specifik svaghet gäller hur ett centralt begrepp som löper genom hela projektet, »attityder till sjukskrivning«, mätts och beskrivits. Min tredje och sista reservation handlar om hur centrala resultat tolkats och behandlats...

Följderna är tydliga: Konkurrerande hypoteser läggs inte fram, alternativa tolkningar av samband diskuteras inte, och frågor och analyser påkallade av alternativa hypoteser saknas. Därtill är metodkritiken ytterst knapphändig, och motstridiga resultat negligeras. Attityder och kulturer framställs också som lösgjorda från existens- och livsvillkor. Huvudintrycket är att man inom projektet ensidigt drivit linjen att attityder till sjukskrivning och sjukskrivningssystemet i sig kan förklara en väsentlig del av sjukskrivningstalen.

En annan uppseendeväckande svaghet rör mätningen av attityder till sjukskrivning...

Resonemangen i artikeln är inte så lätta att följa om man inte är forskare på området, men försök att läsa och begrunda.

Tidigare inlägg och artiklar i ämnet: Fler vinklade rapporter om sjukskrivningar

Skenheligt Hedborg!

Försäkringskassan överdriver fusksiffror

Försäkringskassans egen vandringsmyt Svenska Smärtföreningen

Försäkringskassans sjuka statistik

Systemfel förlänger sjukskrivningar

De sjuka skuldbeläggs och hånas

Sjukfrånvaron har inte ökat på femton år

Andra bloggar om: Försäkringskassan, sjukskrivning, försäkring, ohälsotal, statistik, rapporter, forskning, attityder, arbetslivsinstitutet, fusk, debatt, politik, samhälle, utredning, hälsa, rehabilitering