EU-direktiv om hälsopåstående

Eva Lindgren, som bevakar EU-beslut om kosttillskott, naturläkemedel etc, har skickat oss information om det nya EU-direktivet om hälsopåstående:

Den 16 maj 2006 röstade EU-Parlamentet för en kompromiss gällande det kontroversiella EU-direktivet om Hälsopåstående. 614 röster för och 8 emot. Huvudfrågan i direktivet är att EU-Kommissionen vill skapa en sk Positivlista, med godkända hälsopåståenden. Denna lista ska utformas under tre års tid med bidrag från medlemsländerna. Ett exempel på ett sådant godkänt påstående skulle kunna vara: "Kalcium är bra för dina ben".

Varje nytt påstående, efter det att listan är klar om tre år, måste kontrolleras av EFSA (European Food Safety Authority) och godkännas av EU-Kommissionen. De kluriga frågorna emellertid fanns i detaljerna och rutinerna. Exempelvis om man ska införa en rutin för formella tillstånd eller en anmälan-rutin för nya produkter med hälsopåståenden som vill in på marknaden.

EU-Kommission ville ha formella tillstånd och Parlamentet ville ha en anmälan-rutin, vilket skulle tillåta företag att göra ett hälsopåstående om inte någon har en invändning eller att bevis efterfrågas. Detta, föreställer man sig, skulle snabba upp starten för marknadsföringen av en ny produkt och godkännanderutinen skulle också bli billigare för matleverantörer och därmed inte bli ytterligare ett hinder för nyheter.
Kompromissen gav en rutin som ger EFSA åtta månader att kontrollera en ansökan. Att jämföras med EU-kommissionens förslag där ingen tidsgräns var inskriven.

En annan fråga var artikel fyra, som gäller näringsprofilering. I originalförslaget gällde att mat som innehåller en hög andel av ämnen som anses vara skadliga för hälsan, som exempelvis socker eller fett, skulle bli förbjuden att få ha ett hälsopåstående även om det innehöll en låg dos eller hade en tillsatts av andra hälsosamma näringsämnen.

I kompromissen kan en produkt som inte uppfyller en näringsprofil fortfarande få göra ett hälsopåstående så länge som ett av ämnena överskrider gränsen och att detta skrivs på etiketten. Varumärken kommer också att ingå i regleringen. Parlamentet ville inte att varumärken skulle ingå eftersom många företag har lagt ned mycket resurser under många år för att bygga upp ett igenkännande av sin produkt. De menar att det skulle vara förbryllande för konsumenter, som idag associerar en vara med hälsa, om varan plötsligt skulle försvinna från hyllan. Emellertid, överenskommelsen garanterar att varumärken som fanns på marknaden före januari 2005, ska få 15 år på sig att uppfylla direktivets regler.

Läkare och hälsoinriktade terapeuter kommer inte att individuellt kunna rekommendera produkter för deras hälsofördelar. Rekommendationer från exempelvis stiftelser inom hälsa och andra liknande organisationer kan bli tillåtna enligt de enskilda ländernas regler.

Direktivet kommer att öka kostnaderna för företagen. Sammanställningen av uppgifterna i en ansökan för en produkt kan komma att uppgå till 1, 3 miljoner kronor. Plus avgiften till EFSA för genomgång av ansökan. Nästa steg som sker nu är att Ministerrådet diskuterar direktivet under juni och röstar i september. Direktivet kan då börja att gälla under 2006 och börja att tillämpas sex månader senare omkring april 2007.

Men det finns fortfarande en chans, dock liten, att en av de större medlemsländerna röstar emot förslaget, exempelvis Frankrike eller Tyskland. Det sägs att varken det socialistiska eller kristdemokratiska blocket var glada över kompromissförslaget.

Läs mer: Euro Parliament votes through health claims compromise

Andra bloggar om: EU, hälsa, EU-kommissionen, kosttillskott, livsmedel, politik