Kontroversiellt om bantning

Stenålderskost, Atkins, Skaldeman, GI-metoden och ett otal andra bantningsdieter. Vilken metod är bäst? Jag har under en tid följt debatter och artiklar om olika kost- och bantningsråd. Några talar om fettparadoxen, att personer som äter fet och till och med kolesterolrik kost, men samtidigt undviker socker och alltför mycket kolhydrater, går ner i vikt utan ansträngning och tröttsamt kaloriräknande. I motsats till alla som följer de officiella kostråden.

Vem ska man tro på? Min personliga uppfattning är att det inte finns en bantningsmetod eller kostrekommendation som passar alla. Extrema dieter har sina risker om man följer dem under en längre tid. Därmed inte sagt att alla bantningsråd som jag räknar upp här är ensidiga. Lagom är nog bäst, som i många andra sammanhang. Prova dig fram och var beredd på olika bakslag, är mitt tips för dagen.

Många måste också ta hänsyn till sjukdomar, medicinering, allergier och annat som kan vara svårt att kombinera med en viss diet.

Upprörd blir jag när myndigheterna förföljer läkare som ger sina patienter råd, som inte stämmer överens med den officiella linjen. Varför omyndigförklarar man läkare och patienter som tycker att deras erfarenheter går stick i stäv med de ”vanliga” kostråden?

Allmänläkaren Annika Dahlqvist har fått mycket uppmärksamhet sedan hon förbjöds rekommendera kolhydratfattig kost till patienter på vårdcentralen där hon arbetade. Motivet var att verksamheten måste arbeta i enlighet med "vetenskap och beprövad erfarenhet".

Men experterna på livsmedelsverket är köpta, säger de som tycker att Annika Dahlqvist har rätt. Det finns nämligen ingen oberoende forskning och inga oberoende experter.

Så här skriver bloggen Toxiska epistlar om studien som varnar för att Atkins-kost kan leda till för tidig död hos kvinnor.

Detta är sannolikt en beställd studie som vaskats fram i rekordfart för att den är behövd. Man har febrilt sökt i en gammal patientdatabas och fixat fram ett beställt resultat. Studien visar inte särskilt mycket, men det behövs inte. Det viktigaste syftet med studien är uppfyllt genom att den rör till begreppen. Man behöver inte visa att lågkolhydrat är farligt. Det räcker att visa att det "möjligen kanske eventuellt" inte är så nyttigt.

Vi är extremt korkade om vi tror att detta har med vetenskap att göra. Det handlar enligt vår mening om makt, politik och ekonomi. Och i förlängningen kommer det även att handla om juridik.

Relaterade länkar:

Bantningshistoria upprepar sig SvD Blogg

Inget stöd för att Atkins är farligt DN

GI-experten svarar på kritiken av Atkins Expressen

Dieter hit och dieter dit Medical-Link

Rapport från Hearingen i Rosenbad 16 mars Toxiska epistlar

Andra intressanta bloggar om: atkins, atkins-diet, bantning, kostråd, bantningsmetod, GI-metoden, forskning, vetenskap, myndigheter, livsmedelsverket, studie, hälsa, sjukdomar, kolhydrater, stenålderskost, mat, vikt, fett, fetma