söndag, mars 11, 2007

Godsägare får bidrag - men inte behövande

Vet inte hur många som upprörs över att Göran Persson har fått 700 000 kronor i bidrag för att kunna skriva sina memoarer.

Jag blir i alla fall arg. Inte i första hand för den summa pengar som Göran Persson får - utan för att det finns många i det här landet som inte får en ynka krona i bidrag ur någon fond, trots ömmande behov.

Först undrar jag om det bistånd Göran Persson får verkligen går till research och forskning, enligt SvD, DN och tidningen Fokus. Vem kan kontrollera om bokbidraget inte i själva verket används till en spökskrivare och sekreterare? Assistentens arbete har kanske inte alls med forskning att göra. Vill Göran Persson bara överlåta det tråkiga slitgörat till någon annan? Jag läste lite på Riksbanken hemsida om fonden. Om jag förstått saken rätt så är det svenska folkets pengar som Riksbankens jubileumsfond delar ut. Eller finns det någon privat donation i botten?

Har inte Göran Persson råd att finansiera sin bok själv? Han kan väl låna några kronor från Anitra om inte hans pension på över 100 000 i månaden räcker. Dessutom lär han göra en nätt liten vinst när boken säljs. Får säkert en del gratisreklam i medierna också.

Det som är mest stötande är att vi har skatteregler som lämnar människor som behöver bidrag till något livsviktigt och behjärtansvärt ändamål nästan helt i sticket. När politiker och myndigheter numera leker svarte Petter med sjuka och handikappade blir det moment 22 för många behövande även när de söker stipendiebidrag. Jag ska förklara.

Alla som söker ekonomiskt bistånd ur fonder till just behövande, till exempel sjuka och pensionärer, får nästan inte äga någonting. När jag själv för ett tag sedan kollade vilka stiftelser som finns och sammanställde en liten guide, upptäckte jag en del märkligheter. För att få bidrag från FVO (Föreningen för välgörenhetens ordnande) till exempel, får man inte ha en årsinkomst som överstiger ca 180 000 och en förmögenhet på över 40 000 kronor (siffrorna gällde för år 2004). Äger du en bostadsrätt kan du i princip inte söka några bidrag från FVO. Föreningen förvaltar över 300 fonder.

För att få fondbidrag måste du alltså leva på socialbidragsnorm. Men till socialbidragstagare delar föreningen inte heller ut några pengar, enligt stadgarna. Anslagen ska nämligen inte gå till sånt som det allmänna är ansvarig för. Samma för nästan alla stiftelser som vänder sig till "behövande".

Man skyller på skattereglerna. Nu anger inte skatteverket några exakta belopp för just stiftelser, men många som förvaltar ideella fonder lägger sig tydligen på en mycket låg nivå för att vara på den säkra sidan. Att du som äger en bostadsrätt inte kan äta av den tar man ingen hänsyn till. En handikappanpassad bil räknas också in i det ekonomiska underlaget. Av skatteverket anses du inte som behövande, även om du behöver hjälp till sånt som inte täcks av det allmänna. Till exempel alternativa behandlingar eller tandvård.

Om du av en stiftelse ändå får ekonomiskt bistånd, trots att inkomst eller förmögenhet överstiger fastställda gränser, förlorar stiftelsen sin skattefrihet och måste betala en stor del av sin avkastning i skatt i stället för som stöd till drabbade människor. Även du riskerar att skatta för slantarna.
Sverige är ett snålt land när det gäller skatter och allmännyttiga ändamål. Skattemyndigheten borde kunna tolka nuvarande regler mera generöst. Men det krävs också politisk handling.

Politikerna måste ge skattemyndigheten klara instruktioner och oss alla medborgare ett tydligt svar på frågan: vem är behövande? Det svaret måste bli ett annat än Skatteverkets ensidiga krav på maximal skatteindrivning, skrev Lillemor Mundebo och Leif Mutén på SvD Brännpunkt för några år sedan.
För stiftelser och fonder som delar ut pengar till studier, forskning, idrott och vissa andra ändamål gäller av någon konstig anledning inte samma snåla regler. Den sökande behöver inte redogöra för hela sin ekonomiska situation.

Mest upprörd är jag inte för att Göran Persson verkligen är en mästare på att utnyttja sin ställning för att gynna sig själv, sin familj och sina partikompisar, utan för att han under sin tid som statsminister helt har struntat i alla orättvisor och fört en politik som mångdubbelt ökat klyftorna i samhället.

Sverige är ett land där politikerna skryter med att man hjälper hela världen, men där nästan ingen bryr sig när människor som lever och betalar skatt här inte får nödvändig vård och humanitär hjälp av vare sig det allmänna eller ideella organisationer och stiftelser.

Kanske idé för alla behövande att skicka in en ansökan till Riksbankens jubileumsfond? Kurt Lundgren på bloggen Östra Ölands fria horisont har mejlat för att fråga om hans sjuka svärmor kan ta över Görans assistent när han är klar med boken.

Läs också: "Persson utnyttjar skattesystemet maximalt för att finansiera huset" DN

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

3 Comments:

At 7:02 em, Anonymous Lasse Strömberg said...

Du hoppar på fel godsägare, de verkliga bidragstagarna får avsevärt mer i bidrag.

Kolla här:

http://fotolasse.se/index.php/samhalle/socialbidrag-eller-muta-det-boeror-pa-vem-som-far.htm

Fast om dessa bidragstagare får du aldrig läsa om i svensk press av lätt införstådda skäl.

 
At 12:44 fm, Blogger Hannelore said...

Jo, jag har läst ditt inlägg tidigare och det är bra. Jag lägger in länken här så att den blir klickbar: Socialbidrag eller muta, det boeror på vem som får!

Men du menar väl inte att jag ska tycka synd om Göran Persson?

Nu handlade artikeln som jag kommenterade just om honom. Kan inte bunta ihop alla ”bidragstagare” i samma inlägg, då blir det lätt för rörigt.

Jag vill förklara hur de som faktiskt är mest beroende av bidrag och ideella insatser motarbetas av politiker och myndigheter. Och det är Göran Persson som är huvudansvarig för den politiken. Sjuka och handikappade behandlas som andra klassens medborgare i det här landet. Många lever inte ett värdigt liv, har inte ens råd att hämta ut sina mediciner. Sossarna tycker det är fult med välgörenhet och snackar om jämlikhet och att värna om de svaga, men sedan lämnas de mest behövande i sticket.

Hur många politiker lever själva som de lär?

 
At 11:39 fm, Anonymous Lasse Strömberg said...

Nej, du ska inte tycka synd om Göran Persson.

Fast jag skulle inte kalla det han får från Riksbankens fond för bidrag. Skulle man det måste även Ekonomipriset till NObels minne också kallas för bidrag. Pengarna kommer från samma källa.

Däremot kan man fundera på om Göran Persson är rätt mottagare, men det är en annan fråga.

 

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home