tisdag, oktober 17, 2006

Rörigt om rehabilitering

I Dagens Socialförsäkring, en tidning för Försäkringskassans anställda, finns en artikel skriven av Anders Bodecker vid inköpsenheten på Försäkringskassans huvudkontor.
Han menar att kraven i den nya lagen om offentlig upphandling kolliderar med kraven i den allmänna försäkringen. Detta då avseende på individanpassning vad gäller köp av aktiva åtgärder, t ex arbetslivsinriktad rehabilitering.

Det han menar skapar problem är kraven på rangordning av leverantörerna, vilket då kommer i konflikt med individens rätt att själv kunna anpassa och styra sin rehabilitering. Han jämför problemet med landstingens upphandling av husläkartjänster, där ju patienten ska ha möjlighet att välja. Bodecker skriver att problemet kunde lösas om regeringen tillgodoser Försäkringskassans begäran att ”bli av med möjligheten att köpa aktiva åtgärder och utbildningar från och med 2007”. Från 2008 vill Försäkringskassan också ”bli av med köpen av försäkringsmedicinska utredningar”.

Regeringen har i sin tur aviserat att Försäkringskassan ska ta över arbetsgivarnas ansvar för rehabiliteringsutredning och dessutom erbjuda alla sjukskrivna en personlig koordinator. Hur den här konflikten ska lösas framgår inte, såvitt jag kan se, i den nya regeringens statsbudget. I propositionen Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp konstateras att Försäkringskassan inte gjort tillräckligt för att få sjukskrivna tillbaka i arbete. ”Det är inte tillräckligt många av de sjukskrivna som återgår eller ges förutsättningar att återgå i arbete. Det finns stora brister när det gäller Försäkringskassans efterlevnad av bestämmelserna i lagen om allmän försäkring”, menar den nya regeringen.

Definitionen av ”rehabilitering” verkar lika luddig som tidigare. I lagen om allmän försäkring anges rehabiliteringens syfte, men inte med vilka medel det ska uppnås. I den nya regeringens budgetrapport står: ”Om en försäkrad påbörjar en arbetslivsinriktad rehabilitering skall Försäkringskassan bevilja rehabiliteringspenning”, vilket då avser de sedan 1 januari 2003 tillgängliga fem procenten av anslaget till sjukpenning att använda för samordning av rehabiliteringsåtgärder.

Vidare står, en aning kryptiskt, att ”under 2007 kan situationen uppstå att en prioritering får ske mellan olika samverkansåtgärder”, vilket då verkar syfta till att prioritera samverkan mellan Försäkringskassan och AMS enligt den nationella handlingsplanen. Vilket man då får förmoda betyder att allt rullar på i samma hjulspår som tidigare vad gäller rehabilitering, dvs alla är rörande överens om att den behövs men ingen vill betala.

I tidningen Dagens socialförsäkring finns visserligen en notis om att utredningen om arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar som skulle ha lämnats i oktober har fått förlängd tid till 1 december. Utredningen ska förutom ”regleringen av arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar ” även se över ”den enskildes ansvar samt Försäkringskassans finansiering av rehabilitering”. Det finns all anledning att följa upp den utredningen, även om det verkar i det närmaste omöjligt att begripa turerna i rehabiliteringsröran.

Tidigare inlägg i ämnet: "Rehabröran måste redas ut"

Läs även om Reinfeldts syn på rehabilitering i Kulturbloggens inlägg.

Kategori: Rehabilitering

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

2 Comments:

At 2:50 em, Blogger Hannelore said...

Mycket förvirrande. Försäkringskassan vill inte syssla med rehabilitering och inte arbetsgivarna heller. Vem ska då betala?

Har regeringen avsatt några medel för rehab i den nya budgeten, med tanke på att abetgivarnas medfinansieringsansvar avskaffas?

Dessutom behöver många få medicinsk rehab, något som kassan helt har slutat med eftersom man anser att landstingen har ansvaret för den delen. Hur blir det i framtiden? Den nya regeringen har ju lovat att satsa mer på vården.

 
At 5:56 em, Anonymous Ingrid said...

Ja det är så luddigt och förvirrande att det är svårt att få något egentligt grepp om hur de har tänkt sig det hela, åtminstone vad gäller just uppköpen av rehab.

För jag kan väl inte tro att politikerna är så korttänkta att de tror att långtidssjuksrivna ska kunna börja direkt på de sk "halvtaktsjobben" som de pratat om. Har man gått sjukskriven länge så är ju rehab ett måste. Och många gånger hjälper inte ens det utan man klarar helt enkelt inte ett arbete.

Skulle dock inte förvåna mig om rehabilitering i slutänden till större delen kommer att finansieras genom egna försäkringar. För de som har råd.

Ska bli intressant att se vad som framkommer i utredningen som väntas vara klar 1 december. Då kanske det klarnar också vad som där avses med "den enskildes ansvar".

 

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home